Odysséen

Odysséen är ett av antikens mest kända epos och brukar tillskrivas Homeros. Tillsammans med Iliaden hör den till de äldsta bevarade större verken i grekisk litteratur och har haft enorm betydelse för Europas berättartradition.

Berättelsen handlar om Odysseus, kungen av Ithaka, som försöker ta sig hem efter det trojanska kriget. Resan blir tio år lång och fylld av stormar, monster, gudar, frestelser och förluster.

Vad är Odysséen?

Odysséen är ett antikt grekiskt epos som växte fram ur en muntlig dikttradition och senare bevarades i skrift. Den bevarade texten är på homerisk grekiska och omfattar omkring 12 000 versrader. Den går att läsa online och ladda ner som e-bok gratis på engelska via Project Gutenberg.

Verket är nära kopplat till grekisk mytologi, men det är inte en enkel samling myter. Det är en sammanhållen berättelse om hemkomst, identitet och vad som händer när en människa återvänder efter mycket lång frånvaro.

Ordet "odyssé" har i många språk kommit att betyda en lång och svår resa. Det säger något om hur starkt verket har påverkat senare kultur: Odysseus hemresa blev en mall för själva idén om den prövande färden.

Bakgrunden: Troja, Ithaka och den långa hemresan

För att förstå Odysséen behöver man först känna till bakgrunden. Odysseus har deltagit i det trojanska kriget. Iliaden skildrar en kort period under krigets tionde år, medan Trojas fall hör till den vidare trojanska sagotraditionen.

Odysseus mål är Ithaka, ön där han är kung. Där väntar hans hustru Penelope och sonen Telemachos, men de vet inte om han lever. Under tiden fylls palatset av friare som vill gifta sig med Penelope och därigenom ta över Odysseus hushåll och ställning.

Flera av friarna planerar också att döda Telemachos. Det gör situationen på Ithaka mer akut: hotet gäller inte bara Penelopes äktenskap, utan även Odysseus familj och framtida arvinge.

I den homeriska sagans kronologi varar både kriget och Odysseus hemresa i tio år. När Odysséen börjar är allt detta redan bakgrund. Dikten öppnar sent i berättelsen, när Odysseus fortfarande är borta och Ithaka håller på att falla sönder inifrån.

Så är Odysséen uppbyggd

Odysséen består av 24 sånger, eller böcker. Den berättas inte från början till slut i rak tidsordning. I stället börjar den mitt i handlingen och låter tidigare händelser komma fram genom minnen, samtal och Odysseus egna berättelser.

De första sångerna följer Telemachos. Han försöker förstå vad som hänt hans far och hur han själv ska agera mot friarna. Den här delen kallas ofta Telemachien och gör hemmet på Ithaka lika viktigt som havsresan.

Mittpartiet låter Odysseus själv berätta om sina irrfärder för fajakerna. Där samlas många av de mest kända äventyren: cyklopen Polyfemos, Kirke, underjorden, sirenerna, Skylla och Charybdis.

Den sista delen handlar om återkomsten till Ithaka. Odysseus kommer hem förklädd, prövar vilka som är lojala och förbereder uppgörelsen med friarna. Berättelsen slutar inte bara med ankomst, utan med igenkännande, våld och en fred som gudarna framtvingar.

Handlingen i korthet

Gudarna samlas hos Zeus och beslutar att Odysseus ska få lämna nymfen Kalypso, som hållit honom kvar på Ogygia i sju år. Samtidigt uppmuntrar Athena Telemachos att söka efter nyheter om sin far. På Ithaka blir friarna allt mer hotfulla.

Odysseus lämnar Kalypso men råkar ut för en storm och spolas upp hos fajakerna. Där tas han emot som gäst. Vid hovet sjunger sångaren Demodokos bland annat om hur krigsguden Ares och Afrodite fastnar i Hefaistos nät. När hans identitet avslöjas berättar Odysseus själv om allt som hänt sedan han lämnade Troja.

Efter berättelsen hjälper fajakerna honom hem till Ithaka. Athena döljer honom som tiggare, så att han kan undersöka läget utan att bli igenkänd. Han möter sin son, sina tjänare och till slut friarna i sitt eget hus.

Penelope ordnar en tävling med Odysseus båge. Den förklädde Odysseus klarar provet, avslöjar vem han är och dödar friarna med hjälp av Telemachos och några trogna tjänare. Efteråt prövar Penelope honom innan hon accepterar att han verkligen är hennes make.

I den sista sången återförenas Odysseus också med sin far Laertes. När friarnas anhöriga försöker hämnas ingriper Athena och avslutar konflikten genom en fredsuppgörelse.

Odysseus irrfärder: de viktigaste äventyren

Äventyren på havet är den mest sagolika delen av Odysséen. De visar Odysseus som överlevare, men också hur hans beslut kan skapa nya faror. Han räddar sina män flera gånger, men förlorar dem till slut alla.

Kikonerna

Efter Trojas fall plundrar Odysseus och hans män kikonerna i Ismaros. De stannar för länge, och kikonerna samlar förstärkningar. Episoden visar tidigt att Odysseus män ofta hamnar i fara när seger, hunger eller girighet får dem att tappa omdömet.

Francesco Primaticcio, CC0, via Wikimedia Commons.

Lotofagerna

Hos lotofagerna smakar några av männen på lotus och tappar viljan att återvända hem. Odysseus måste dra dem tillbaka till skeppen. Äventyret är kort, men viktigt: hotet är inte våld, utan glömska och förlorad hemlängtan.

Theodoor van Thulden, public domain, via Wikimedia Commons.

Cyklopen Polyfemos

Odysseus och hans män blir instängda av cyklopen Polyfemos, som äter sex av dem. Odysseus räddar de överlevande genom vin, list och namnet "Ingen". När Odysseus avslöjar sitt riktiga namn kan Polyfemos åkalla sin far Poseidon och förbanna hemresan.

Foto: TyB, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons.

Aiolos och vindarna

Aiolos stänger de ogynnsamma vindarna i en säck och låter en gynnsam västanvind föra skeppet mot Ithaka. Männen tror att säcken innehåller skatter och öppnar den. Då släpps vindarna fria och driver skeppen tillbaka ut till havs.

Isaac Moillon, public domain, via Wikimedia Commons.

Laistrygonerna

Laistrygonerna är människoätande jättar som anfaller flottan. Nästan alla skepp förstörs, och bara Odysseus eget skepp kommer undan. Efter detta är resan inte längre en stor expedition, utan en mycket sårbar grupp överlevare.

Public domain, via Wikimedia Commons.

Kirke

Trollkvinnan Kirke förvandlar Odysseus män till svin, men Odysseus får hjälp av Hermes och tvingar henne att återställa dem. Hos Kirke stannar de i ett år. Hon blir sedan den som visar vägen mot nästa svåra steg: färden till de döda.

John William Waterhouse, public domain, via Wikimedia Commons.

Underjorden

Odysseus reser till underjorden för att fråga siaren Teiresias om vägen hem. Där möter han också sin mor och döda hjältar från Troja. Scenen gör äventyret mörkare och visar att hemkomsten kräver kunskap om både liv och död.

Nicolai Abildgaard, public domain/CC0, via Wikimedia Commons.

Sirenerna

Sirenerna lockar sjöfarare med sång och kunskap. Odysseus vill höra dem, men överleva. Han låter männen täppa igen sina öron med vax och binda fast honom vid masten. Episoden visar hans nyfikenhet och behov av kontroll.

Siren Painter, foto: Jastrow, public domain, via Wikimedia Commons.

Skylla och Charybdis

Odysseus måste välja mellan två faror: monstret Skylla och virveln Charybdis. Han följer i huvudsak Kirkes råd och styr närmare Skylla, som tar sex män, men räddar skeppet. Valet visar hur skada ibland bara kan begränsas.

Efter Henry Fuseli, public domain, via Wikimedia Commons.

Helios kor

På Thrinakia varnas männen för att röra solguden Helios heliga kor. Efter en månad av storm är förråden slut och svälten blir svår. De slaktar djuren ändå, och straffet blir katastrofalt: skeppet går under och Odysseus blir ensam kvar.

Stradanus, public domain, via Wikimedia Commons.

Kalypso

Nymfen Kalypso håller Odysseus kvar på ön Ogygia i sju år. Hon erbjuder odödlighet och evig ungdom, men han längtar ändå hem. När gudarna ingriper får han lämna ön på en flotte och fortsätta mot Ithaka.

Jan Brueghel den äldre, public domain, via Wikimedia Commons.

Fajakerna

Efter ännu ett skeppsbrott når Odysseus fajakerna. De tar emot honom som gäst innan de vet vem han är. Hos dem berättar han sina äventyr, och deras skepp för honom slutligen tillbaka till Ithaka.

Pieter Lastman, public domain, via Wikimedia Commons.

I dödsriket möter Odysseus också Akilles, som säger att han hellre vore en fattig mans tjänare bland de levande än härskare över de döda. Mötet ger en mörk motbild till den ära som Akilles valde framför ett långt liv.

Hemkomsten till Ithaka

Hemkomsten är inte enkel, eftersom Odysseus inte bara ska hitta hem geografiskt. Han måste också bli igenkänd, återta sin roll och förstå vilka som varit lojala. Därför kommer han först som främling och tiggare i sitt eget hus.

Det gör Odysséen annorlunda än en ren äventyrsberättelse. En central tolkning är att den svåraste prövningen inte är monstren, utan frågan om hemmet fortfarande kan vara ett hem efter tjugo års frånvaro.

Penelopes prövning av Odysseus är central. Hon accepterar honom inte bara för att han säger sitt namn. Först när han beskriver deras säng, vars ena stolpe är gjord av stammen från ett rotfast olivträd, kan hon veta att mannen verkligen är Odysseus.

Viktiga personer i Odysséen

Odysséen har många gestalter, men några är särskilt viktiga för att förstå berättelsen. Odysseus är huvudpersonen, men Penelope, Telemachos, Athena och Poseidon formar handlingen lika tydligt från varsitt håll.

Odysseus

Odysseus är kung av Ithaka och huvudperson i Odysséen. Han är listig, uthållig och ofta misstänksam. Berättelsen följer hans kamp för att komma hem, men också hans försök att återta sin plats som make, far och kung.

Foto: Jastrow, public domain, via Wikimedia Commons.

Läs mer om Odysseus →

Penelope

Penelope är Odysseus hustru. Under hans långa frånvaro pressas hon av friare som vill gifta sig med henne och ta kontroll över huset. Hon överlever genom tålamod, list och en förmåga att pröva vad som är sant.

John William Waterhouse, public domain, via Wikimedia Commons.

Telemachos

Telemachos är Odysseus och Penelopes son. I början av eposet är han osäker och trängd av friarna. Hans resa till äldre hjältar gör honom mer självständig och förbereder mötet med fadern.

Public domain, via Wikimedia Commons.

Athena

Athena gynnar både Odysseus och Telemachos. Eposet framhäver hennes och Odysseus gemensamma förmåga till list, strategi och förklädnad. Hon ingriper också när Ithaka hotas av fortsatt våld.

Sandro Botticelli, public domain, via Wikimedia Commons.

Läs mer om Athena →

Poseidon

Poseidon är havsguden som gör Odysseus hemresa svår. Hans vrede väcks när Odysseus förblindar cyklopen Polyfemos, som är Poseidons son. Därför blir havet i Odysséen både färdväg och straff.

Agostino Carracci, public domain, via Wikimedia Commons.

Läs mer om grekiska gudar →

Kalypso

Kalypso är nymfen som håller Odysseus kvar på Ogygia. Hon erbjuder honom odödlighet och evig ungdom, men hennes ö blir också ett fängelse. Hos Kalypso blir hemlängtan tydligare än äventyret.

Jan Brueghel den äldre, public domain, via Wikimedia Commons.

Kirke

Kirke är en farlig men också hjälpande trollkvinna. Först förvandlar hon Odysseus män, men senare ger hon råd som hjälper dem vidare. Hon visar hur gränsen mellan hot och hjälp ofta är osäker i eposet.

John William Waterhouse, public domain, via Wikimedia Commons.

Friarna

Friarna på Ithaka vill gifta sig med Penelope och ta över Odysseus hushåll. De äter av hans rikedomar och förödmjukar hans son. I hemkomstens sista del blir de det mänskliga hot som Odysseus måste besegra.

Pinturicchio, public domain, via Wikimedia Commons.

Teman: hemkomst, list och identitet

Hemkomst är Odysséens stora tema. På grekiska används ordet nostos om hemvändandet, särskilt efter krig och sjöresor. Odysseus vill inte bara överleva, utan återvända till en bestämd plats, en familj och ett namn.

List är lika viktig som styrka. Odysseus överlever genom förklädnader, tal, lögner, tålamod och snabba planer. Det gör honom effektiv, men också svårbedömd. I Odysséen är intelligens inte alltid ren godhet.

Identitet återkommer hela tiden. Odysseus döljer sitt namn, hittar på berättelser och prövar andra människor. Samtidigt blir han själv prövad. Berättelsen frågar vad som gör en person igenkännbar efter krig, lidande och lång frånvaro.

Gudarna gör temat större. Athena gynnar Odysseus, och eposet framhäver deras gemensamma förmåga till list, strategi och förklädnad. Poseidon straffar honom genom havet efter att Odysseus förblindat Polyfemos. Vill du förstå gudarnas roller bredare finns vår guide till grekiska gudar.

Varför Odysséen fortfarande är viktig

Odysséen har påverkat litteratur, konst, teater, film och vardagligt språk i mer än två tusen år. Den har fungerat som en av de mest inflytelserika modellerna för senare berättelser om resor, prövningar och hemkomst.

Den är också en bra ingång till antikens berättelsevärld. Genom Odysséen möter man gudar, hjältar, monster, gästfrihet, kungamakt, familj och minne. Många av dessa motiv återkommer i andra delar av grekisk mytologi.

För den som reser i Grekland ger berättelsen dessutom extra djup åt platser som Ithaka, västra Grekland, Peloponnesos och de landskap som kopplas till Homeros värld. Vår guide till världsarv i Grekland visar fler sådana möten mellan myt, historia och plats.