Vido

I antiken kallades ön Ptychia. Under det peloponnesiska kriget använde atenska befälhavare den som förvaringsplats för fångar.

Befästningarna kom med venetianarna. På initiativ av fältmarskalken Johann Matthias von der Schulenburg påbörjades 1716 bygget av Fort Schulenburg i nordväst, färdigt 1727, samtidigt som en mur drogs runt hela ön. Fransmännen byggde senare ut anläggningen med redutterna Napoleon och Signal och grävde tunnlar mellan befästningarna. Under belägringen av Korfu 1798–99 erövrade den rysk-osmanska styrkan ön från fransmännen den 28 februari 1799. När britterna tog över Joniska öarna rev de de franska byggnaderna och uppförde tre nya fort efter ritningar av löjtnant W. Worsley – Fort Schulenburg i nordväst, Fort George i sydost och Fort Wellington i sydväst nära hamnen. Bygget skedde i hemlighet och kartorna ritades medvetet fel för att vilseleda fiender. När Joniska öarna 1864 överlämnades till Grekland ingick i avtalet att befästningarna skulle sprängas. Rester av Fort Wellington syns fortfarande.

Öns mest kända kapitel är ändå första världskriget. Efter att Serbien invaderats av Österrike-Ungern, Tyskland och Bulgarien 1915 retirerade den serbiska armén tillsammans med en del av civilbefolkningen genom Montenegro och Albanien. De som överlevde marschen fördes till Korfu. Medan huvuddelen av armén återhämtade sig på Korfu användes Vido som sjukhus och karantän för de svårast sjuka, för att hindra smitta från att sprida sig. Den 21 januari 1916 kom de första fältsjukhusen till ön, och strax därefter flera tusen utmärglade och sjuka rekryter. De första dagarna dog upp till 300 soldater per dygn.

Till en början begravdes de döda på öns klippiga strand, men marken tog snabbt slut. Därefter roddes kropparna ut och sänktes i havet, tyngda med sten. Fler än 5 000 människor begravdes på det sättet i vattnen kring Vido, som i Serbien kallas Plava Grobnica – den blå graven – efter en dikt av Milutin Bojić skriven efter kriget. Räknar man in de 27 militärkyrkogårdarna på Korfu rör det sig om uppskattningsvis tiotusen serbiska soldater och rekryter.

På 1930-talet reste serberna ett monument på Vido som tack till det grekiska folket. Redan 1926 hade den grekiska regeringen beslutat att upplåta mark för ett minnesmärke över de serbiska soldaterna. Mausoleet på ön ritades av arkitekten Nikolaj Krasnov och stod färdigt 1938. I dess marmorväggar finns 1 232 kassetter med kvarlevorna efter de soldater vars namn var kända och som ursprungligen begravts på Korfus kyrkogårdar; ytterligare 1 532 okända vilar i två stenkryptor utanför byggnaden. Ovanför ingången sitter en stor avbildning av Albanienmedaljen med Kungariket Jugoslaviens vapen.